Möten
Häromdagen satt jag och talade med två muslimer (men de kunde nog lika gärna varit kristna, ateister, socialister eller vad som helst) om tro. Eller rättare sagt, de talade med mig. För i ärlighetens namn var de inte det minsta intresserade av vad jag tyckte och tänkte, allt de ville var att förkunna de rätta åsikterna – sunniåsikterna – om allt möjligt. Om shiiter (våra bröder men tyvärr avgudadyrkare), om kvinnor (jämställda med männen men hala och lättlurade), om paradis och helvete och gud vet allt. Och ständigt ett rabblande av koranenord. Inga sprickor i fasaden, inga funderingar, inga blottor, inga tvivel.
Men heller inget möte.
Missionären och teologen Lesslie Newbigin in i denna fråga är spännande: När vi möter människor från andra religioner eller livsåskådningar måste det, för att ett verkligt möte ska ske, ske på botten där det finns ett utlämnande från båda parter. Saliga är de - inte som är självsäkra och har fått svar på alla ens frågor - men som hungrar och törstar efter rättfärdigheten. Verkliga möten med andra människor måste därför vara så öppna att deras perspektiv och sätt att se på tillvaron blir en verklig möjlighet för oss. I dessa möten utsätter man den egna ”kristendomen” för en uppenbar risk. Ens formuleringar av tron kan förändras. Men samtidigt är man trygg: man har en förvissning om att Jesus Kristus är den som slutligen bestämmer både ens förståelse och respons till all mött erfarenhet.
Newbigin avslutar boken The Open Secret med att hävda att kyrkan måste börja ta denna sorts risker för att överhuvudtaget kunna möta andra människor. När kyrkan ser försvaret av en verbal ortodoxi (att bokstavligt hålla fast vid en ”ursprunglig” kristendom) som sin främsta uppgift och synkretism som sin största fiende gör den verklig dialog omöjlig. Också verklig mission.
Vågar vi utsätta vår tro för dessa verkliga möten?
Men heller inget möte.
Missionären och teologen Lesslie Newbigin in i denna fråga är spännande: När vi möter människor från andra religioner eller livsåskådningar måste det, för att ett verkligt möte ska ske, ske på botten där det finns ett utlämnande från båda parter. Saliga är de - inte som är självsäkra och har fått svar på alla ens frågor - men som hungrar och törstar efter rättfärdigheten. Verkliga möten med andra människor måste därför vara så öppna att deras perspektiv och sätt att se på tillvaron blir en verklig möjlighet för oss. I dessa möten utsätter man den egna ”kristendomen” för en uppenbar risk. Ens formuleringar av tron kan förändras. Men samtidigt är man trygg: man har en förvissning om att Jesus Kristus är den som slutligen bestämmer både ens förståelse och respons till all mött erfarenhet.
Newbigin avslutar boken The Open Secret med att hävda att kyrkan måste börja ta denna sorts risker för att överhuvudtaget kunna möta andra människor. När kyrkan ser försvaret av en verbal ortodoxi (att bokstavligt hålla fast vid en ”ursprunglig” kristendom) som sin främsta uppgift och synkretism som sin största fiende gör den verklig dialog omöjlig. Också verklig mission.
Vågar vi utsätta vår tro för dessa verkliga möten?
posted by Emil at 21:47
3 Comments:
"Inga sprickor i fasaden, inga funderingar, inga blottor, inga tvivel. Men heller inget möte."
Word!!!
How did Jesus respond to such meetings? With conversation, with grace, with compassion, with hope, with love? There is no risk in that. His mission is our mission that is the missio Dei!
Well, my point was that we should not be like the muslim men I met who was too self-confident to even listen for any other opinion other than their own. According to their world wiew, everything was 100 percent. It was certainity, not faith.
If we really want to communicate with people who are different from us, we need to listen, learn, and even put into risk that some of our previous assumptions may be in danger. As Newbigin puts it: “The Christian who enters into dialogue with people of other faiths and ideologies is accepting the risk. But to put my Christianity at risk is precisely the way by which I can confess Jesus Christ as Lord – Lord over all worlds and Lord over my faith”.
Post a Comment
<< Home