Början och slutet

Det är intressant hur själva Bibeln börjar och slutar.

De två första kapitlen i Bibeln utspelar sig i en trädgård. Gud har just skapat världen och människorna promenerar omkring och njuter av varandra, av nakenhet, god frukt och detta ofattbara: att få leva i harmoni med sig själva, med Gud, med naturen och med varandra.

Bibelns sista två kapitel utspelar sig i en stad. Gud har återlöst, upprättat, sin skapelse från dödens och syndens tyranni och låtit den heliga staden komma ner från himlen. Här torkar Gud människornas tårar, här får de njuta av livets träd och hur Guds närvaro lyser som själva solen. Och staden är vacker: ”Och allt dyrbart och härligt som folken äger skall föras dit”.

Trädgården och staden.

Evangelium handlar inte om att Gud i sin ånger över att det gick som det gick med världen vill dra oss tillbaka till något slags oskuldsfullt paradisiskt tillstånd. Vi ska inte bli goda vildar igen. Guds handlande rör sig alltid framåt. Vi är på väg. Mot staden. Den heliga. (Och förhoppningsvis med kläderna på.)